De senaste dagarna...

… har varit fyllda av händelser. Det började i torsdags då det var dags för mig att åka hem till Sverige igen, och det var med blandade känslor jag satte mig på bussen till Heathrow Airport. Man både ville åka och stanna, det kändes så himla konstigt att staden som varit mitt hem i nio månader helt plötsligt inte var det längre. Och att jag inte längre skulle bo med mina housemates och att jag kanske aldrig skulle få träffa folk som varit i min omgivning igen. Det bara kändes så kontigt, och man visste ju när man åkte till England att det en dag skulle ta slut, men att den skulle komma så snabbt hade jag aldrig kunnat föreställa mig! Så det kom en del tårar då vi skiljdes åt, jag och mina housemates, men det gick ändå över relativt snabbt för jag visste ju vad som väntade när jag kom hem igen. Och jag vet att jag kommer fortsätta att hålla kontakten med de jag kom närmast i England! Men visst, det pratas ju om post-erasmus syndromet, så vi får väl se om och när det kommer… Vi hade en jättetrevlig kväll dagen innan jag åkte, vi var ute och åt på en pub och hade en minnenas kväll. Vi pratade om allt som hänt och alla roliga minnen vi har från dessa nio månader, riktigt roligt!

Det var lite kul när jag lämnade tillbaka min nyckel till hyresvärden, han sa att om jag kom tillbaka till Southampton så kunde jag ju slå honom en pling. Varför skulle jag? Det är ju inte så att jag eller mina housemates har någon speciellt nära relation med vår hyresvärd, varför i hela fridens namn skulle vi ringa honom om vi kom tillbaka? Det förstod ingen av oss riktigt…

Förövrigt, SAS är mitt nya favoritflygbolag (jo, de har alltid legat på plus), men nu tycker jag extremt bra om dem! Varför då? Jo, jag kom till flygplatsen med två stört tunga väskor, vilket betyder 22-25 kg per väska. Jag var givetvis beredd på att betala dryga 2500 kronor i övervikt för mitt baggage, för jag förstod ju att det var alldeles för mycket övervikt för att bolaget skulle kunna se mellan fingrarna (som de vanligtvis gör vid ett par kilos övervikt). Väl vid baggage drop:et så lämnar jag fram boarding pass och pass, och lastar upp mina väskor på bandet. Och när jag är på väg att plocka upp min plånbok för att betala övervikten så räcker hon tillbaka mitt pass och bording pass, jag blir chockad så jag frågar givetvis om det var allt. Kvinnan bakom disken svarar att det var det, så jag tackar och går snabbt därifrån innan hon ångrar sig. SAS hade alltså precis släppt igenom minst 25 kilo i övervikt! You gotta love SAS säger jag bara!

Igår var det då dags för brödernas student, dagen i ära så regnade det. Jag tyckte så synd om studenterna, men ändock så verkade deras humör vara på topp! Vi hade en jättetrevlig studentskiva här hemma, med massa god mat och trevligt sällskap. Det hölls tal och öppnades paket, det blev många fina och väldigt bra presenter. Och nu blir det spännande att se på vilken utbildning gubbarna kommer in i höst och hur det kommer att gå…

Idag har det varit en jättefin och solig dag, jag och Urban tog en kaffe i morgonsolen på bryggan. Jag hoppas det blir fler sådana mysiga morgnar denna sommar!